JUMBOFLASKA.

ligger i soffan och är trött. har gått på staden, köpt två saker på rean och en sak inte på rean. soffan jag ligger i, står i vardagsrummet, som min mamma dammsuger just nu. inte okej. jag är trött, och när jag har skrivit klart det här inlägget ska jag ta en powernap. jag jobbar förmodligen min sista kväll i kväll, sen blir det inget mer. bara koncentration på hemtentan, och jag ska försöka att inte klaga över den. jag var på systemet när jag var på staden också, köpte en asstor asti för det fanns inga i normal storlek. men när jag kom hem, sa mor och far att jag kunde få sån dricka av dem, så då kan jag lämna tillbaka jumboflaskan. woho.
nu ska jag däcka . herrå.

IDAG SKA JAG STANNA KVAR.

när man vill prata hemligt med någon, och man vet att det finns någon annan person på andra sidan väggen som inte bör höra det hemliga, och det dessutom är rätt så knäpptyst i rummen, känns väggarna så tunna, som lakan. men när man gärna vill att någon på andra sidan väggen ska höra det man har att säga, då är väggarna inte som lakan längre.de är väl inte som murar, men man måste nog allt höja rösten lite.

jag fick känslan ikväll att jag kan ta på tiden. ibland får jag det, och det är inte skönt. tiden är som konturer, (konturer?)och man vill itne se det. man vill inte se och tänka över allt man gör, om det är rätt eller fel. jag vill fara fram och inte tänka så mycket, och hoppas på att jag gör rätt på vägen. inte tänka på vad som faktiskt betyder någonting.

ikväll var jag hos zandra, vi kollade på shelter (var det så den hette?). bra iaf. kärlekskranka flickor blev obeskrivligt kärlekskranka , typ. alltså vi som tittade. men det var fint. iskallt ute, nästan så man får svårt att andas. ställde bilen på förhyrd parkering, fick en lapp där det stod " FÖRHYRD RING DET HÄR NUMRET NÄR DU ÅKER XX XX XX TACK". jag ringde, och konversationen lät typ såhär - xx xx xx - hej det var jag som stod på din parkering - jaha - ja, jag ber om ursäkt - mm - ja, eh, ja som sagt, jag ber om ursäkt- det där ordnar sig nog. - eh ja..nu vet jag itne riktigt vad jag ska säga. - nä, mm..eh. hejdå. - hej.

tonläget : han: SUR. jag : mesig.


over n out.

(om nån är med , så ja, jag lyssnar på kent just nu.)

JAG HAR DOFTERNA KVAR.

försöker hosta upp nånting, typ slem, men det går mindre bra. det har övertagit mina luftvägar, slemmet. än så länge har jag inte blivit besegrad, och jag hoppas verkligen inte den dagen kommer. jag sitter i mitt "nya" rum, dvs mors och fars gästrum, i sängen, som verkligen är skön. jag faktiskt däckade i den igår kväll när jag hade telefondejt med john. eller innan så det blev inget samtal. igår hade jag dejt med jobbet, det var hektiskt. kändes nästan som första dagen, när jag sprang omkring och inte hittade, gjorde fel och fick råångest. fast nu skippade jag råångesten och svettades bara. dessutom fick jag åka till vrinnevi sjukhus med en tant, och följa med en gubbe till tandläkaren (bilden kommer aldrig försvinna, när jag får sitta med i rummet när de tar bort en tand från honom. det ska väl också sägas att de här tänderna, de var typ de värsta jag sett, och tandläkarna med tror jag). inte mysigt. jag fick pga detta jobba över, och när jag kom hem var jag helt sjukt trött. alltså helt sjukt trött. jag och mamma åkte till maxi, jag hittade en klänning och fick en halsduk. vi mötte tina där, så hon och jag åkte till pål- magnus och gav honom mat, och jag gjorde snyggaste fickparkeringen. (stolt). sen åkte vi hem till mig och kollade på serier och drack cider. där har ni i princip min dag. sen gick jag som en zombie till sängen, och somnade bort från allt vad ansvar heter och jag vaknade av mitt alarm 10,30 men sov nån halvtimme mer. idag har jag en del planer, och jag orkar inte riktigt ta tag i dem. jag har nog hamnat i nån slags trött bubbla, där jag enbart kan tänka mig soffa, säng, film och kanske nåt litet sällskap.

NOLL NOLL ARTON

jag känner att jga måste skriva, jag glömde ju min irl-dagbok i malmö, och här kan jag inte riktigt få ur mig allt. funderar på att köpa en ny en, livet fortsätter ju faktiskt även om jag är i norrköping (minst sagt).

ÄLSKADE BARN.

jag har nog berikats med de sötaste syskonbarnen! (fast oscar ser fett sur ut här) jag har lekt och pratat bebisspråk i nästan två dagar nu och det känns helt tomt nu när de har åkt hem.

INTERNT.

det känns ibland som om det är så mkt som handlar om förhållanden. jag sitter, 21 år, och känner press på mig för att jag är singel, att jag inte har någon att skaffa barn med. det är inte riktigt helt sant, med pressen, men nästintill. mina syskon har ju lyckats, varför intejag? och så tänker jag, att om jag någongång skulle få barn, vilket skulle kanske ske om ca 10 år, kommer mina barn vara sjukt mkt yngre än deras äldre kusiner. alltså, det här är ju internt, jag vet.

jag ska önska alla en god jul, för imorgon är det ju julafton. jag jobbar först till tolv. sen ska jag bara ha på mig mina fula kläder (jag hade ett extremt fulhetsögonblick idag, när jag gick med snowjoggings, för stor jacka åtdragen i midjan, fettigt hår och fula byxor på stan. jag kände mig som en.. ja, jävligt skabbig iaf. och även om jag kanske ser skabbig ut ibland, brukar ´jag fan inte känna mig sådär skabbig.), äta matoch öppna paket.

herrå.

SNÖ.

känns som om jag har kört bil för ett helt år under dessa fyra dagar jag har spenderat i norr. miljömedveten- javisst! (jag har jobbat. jag gasar i kurvorna för då får bilen sladd och jag får lite fjärilar i magen. kanske inte så sunt beteende, men jag blir glad). jag gillar snön. det är så sjukt mkt snö, har det nånsin varit så här mkt snö så här länge? tror inte det. (eller jo, men sjukt länge sen).

jag har träffat några av mina utspridda kamrater de senaste dagarna, och det har varit väldigt trevligt. jag har garvat och känt att fan, det här är fint. jag gillar det, och jag funderar att köra på rehab-stilen i några dagar till. eller det nästan måste jag, eftersom plikten kallar.

DÖDSFALL.

JOBBANGST.

fan, har fet jobbångest. förstår inte. det gäller att avdramatisera. och gå och lägga sig. upp i ottan. huh.

I KÄLLAREN IGEN.

sitter här på golvet i mitt gamla barndomrum.
nej, det är inte sant.
jag var inte barn då jag bodde här, jag var tonåring.
gick i gymnasiet, beteeede mig som en tonåring gör,
ohyffsat och hade känslostormar.
därför får jag lite flashbacks.
det hände ändå ganska mkt här.
tina och jag har smidit många
fina galna planer här
det har hånglats massor här
det har gråtits massor här
det har skrattats massor här
drömts, skrivits, planerats
osv osv osv
nu är det mest ett rum med möbler i.
bland annat min faktiska barndomsäng,
den är lite hård och smal
men jag sov gott i den ska ni veta


igår var jag i linköping, tittade på fina tina som dansade, jag och elin åt chokladboll och ville sen kräkas. dansen var helt sjukt bra, jag är stolt. om ni nån gång får chans att kolla på nåt av sossos projekt, gör det.
sen åkte vi till emelie, där var ian och jag tycker vi hade det himla trevligt faktiskt. sen till slut kom det en spånka i den kalla midvinternatten och skjutsade hem oss. och idag har jag hittills sjungit för mamma, för hon fyller år, åkt till media markt och stan för att försökt få nån laga min telefon, men det var stäängt. nu är jag duschat o klar för att leka med sixten som kommer snart snart. herrå.