PROCESSEN

alltid när jag ska plugga går jag igenom nån konstig process. först är jag sjukt anti, skjuter upp och tror att allt är omöjligt. denna känsla bär jag på rätt länge, till jag inser att jo, kanske. och sen kanske det hela blir lite intressant, kanske kul tilloch med. men då håller det på för lång tid, och jag hinner bli trött, och blir slarvig. förhoppningsvis har jag då skrivit ett utkast iaf, och borde inte skicka in det ännu, då jag borde sova, och sen läsa det på morgonen för att kolla igenom olämpliga ord och stavningar. denna process genomgick jag idag, antiperioden höll i länge, jag fick tårar för jag var så arg. skärpning!

jag blev arg också, för jag var så glad för jag häromdagen såg gula knoppar hos grannen, dvs, vår du är nära. och jo, det har varit skitgrått i tio dar nu, men ändå, lite varmare har det väl blivit? OCH DÅ SKA DEN JÄVLA SNÖN KOMMA. det snöar. det snöar nu. det har snöat sen vi åkte och kollade på läggan. jag tycker verkligen inte det här är okej. jag fan protesterar.

hoppas de inte ringer från jobbet imorgon, då får jag panik, moralpanik? nopp, pluggpanik.

ibland gillar jag spotify, ibland inte. just nu älskar jag the knife mer än nåt annat, och jag förstår inte.

jag lyssnade på moraltestet i christer. och faktiskt så fick blondinbella mer moralpoäng än mia törnblom.kvist. vad nu hon heter. jag skulle väl kanske kunna fått en stark etta. om jag hade fått skriva ner svaren. jag skulle vilja vara han bengt som analyserar allas svar, känns som han är snubben som kan sakerna man borde kunna.
nu ska jag läsa sönder mig puss och hej.